Min galna mamma

Mamma, jag är inte modig bara för att jag talar högt om min psykiska ohälsa

Vivi och Heidi blickar tillbaka på året med podden och går igenom uppmuntrande feedback från lyssnare. Det är dags att ta farväl och gå tillbaka att vara "vanlig" mamma och dotter igen. mingalnamamma@yle.fi

Mamma, hur kan du ha mindre dödsångest än jag trots att du är äldre?

Vivi och Heidi har varit rädda för döden som barn. Döden har bara känts som meningslös och sorglig. Vivi skyller sin rädsla på den finska dödskulturen. Heidi har överkommit sin dödsrädsla genom att fira döda släktingars namnsdagar och sova i döda släktingars sängar. Båda känner att den latinamerikanska dödskulturen känns mer hälsosam. mingalnamamma@yle.fi

Mamma, varför fick jag aldrig vara blyg som barn?

Vivi ifrågasätter mammans socialiseringsprocess av barnen. Den gick ut på att skaka hand med alla, alltid le och bli dumpad hos främmande människor. Veckans överraskningsgäst anser dock att mammans uppfostringsmetod har lyckats utmärkt. mingalnamamma@yle.fi

Mamma, jag har varit så frisk i kroppen att jag till slut blev sjuk i huvudet

Vivi och Heidi minns sjukdomarna från sin barndom, både psykiska och fysiska. När Heidi var liten fick hon sjukpresenter och tröskeln för att få stanna hemma var låg. Vivi har alltid varit så frisk att hon tiggde om en ledig dag för att får stanna hemma. Idag öppnar Vivi upp för hur det är att försöka studera på distans när man är psykiskt sjuk.

Mamma, jag vet att jag är en jobbig kollega, men utan mig har vi ingen podd

Vivi och Heidi har utvecklingssamtal och inser att de gjort alla fel man kan göra när man jobbar med en familjemedlem. Heidi skäms när Vivi försover sig till möten med chefer. Vivi klagar på att Heidi inte kan skilja på fritid och arbetstid.

Mamma, jag är traumatiserad av vår grälsjuka familj!

Vivi tror att hon är immun mot konflikter, eftersom det grälades så mycket både hemma och i skolan. Heidi har grälat hela sitt liv och anser att Vivi är för ung för att sluta gräla. Vivi anser att mamma är barnslig - Hör bara hur hon betedde sig på Teneriffa!

Mamma, jag gömmer mitt ansikte på Zoom, för jag är så ofräsch

Vivi hatar distansföreläsningar, sover halva dagen och har tappat både motivationen och aptiten. Heidi lever ett lugnt liv med distansjobb, hundpromenader och yoga. Undantagstillstånd drabbar olika generationer väldigt olika och det här kan kännas orättvist. Men Vivi och Heidi kommer på en lysande idé för att få deppiga unga att må bättre. mingalnamamma@yle.fi

Mamma, du har alltid pratat öppet om mens - men varför inte om abort?

Vivi har ärvt sin mammas smärtsamma och rikliga mens. För Heidi har livmodern varit en fiende som bråkat med henne från början till slut. Dessutom var det skämmigt med mens när man var ung på 80-talet. Men varför ville Heidi baka menstårta åt Vivi? mingalnamamma@yle.fi

Mamma, jag är inte så empatisk och snäll som du säger

Mamma, jag är inte så empatisk och snäll som du säger Mamma har läst självhjälpsbok för sensitivt begåvade och sett ljuset. Vivi tycker att det låter som nonsens. Inte första gången som mamma lär sig något nytt och får det att handla främst om sig själv. mingalnamamma@yle.fi

Mamma, jag vill åka tidsmaskin till en olaglig jazzklubb på 30- talet

Vivi och Heidi fantiserar om vad de skulle ha gjort om de fötts på ett annat årtionde eller århundrade. Vivi drömmer sig till ett enklare liv utan elektronik och med fysiska kontakter. Heidi minns det glada 80- talet, men vet att inget var bättre förr. mingalnamamma@yle.fi